I'm back efter några helt sanslösa dagar. I onsdag va det ju som alltid Ekonära, ingenting konstigt med det. Men det blev konstigt lite senare kan jag meddela er. Men jag börjar från början då kanske. På måndagen kände mannen sig inte bra, så han for upp till Hc i Hofors. Blodtrycket har ju krånglat förut så kanske nåt sånt igen. Han träffade så klart en läkare, blev undersökt EKG gjordes oxå nitro bjöds han oxå. Läkaren kom in o sa att han skulle vara glad som inte fått en hjärtinfarkt. Han hade även kärlkramp !!! Massa nya mediciner skrevs ut, som han självklart hämtade från apoteket. Ett helt batteri landade på köksbordet, jag bara gapade o fattade nada. En obehaglig känsla spreds sig i kroppen, herregud infarkt är det nåt som håller på att hända som ligger o gror i kroppen på honom. Så mycket oro skapades hos oss alla på bara nån sekund. Han tog det som ordinerats, man litar ju på....Som nyss sagts så va ju jag på Ekonära på onsdagen, min nalle ringe mannen i andra ändan. Hej jag vill bara tala om att jag väntar på ambulansen, jag mår jättedåligt. Inget absolut inget samtal man vill ha, inte va jag hemma heller. Ann-Helene kom som ett skott, jag handlingsförlamad nu åker jag efter gör som du vill. Självklart följde jag med, hittade honom gjorde vi på en gång. Han såg blek o medtagen ut, blev undersökt av en kvinnlig läkare. Massa prover så klart, nytt EKG och ett snabbt beslut om att läggas in. Vi följde honom till salen o stannade en stund, kändes väldigt konstigt alltihop. Han blev nogrannt undersökt, massa fler prover togs o dagen efter på em fick jag hämta hem honom. Han har inga som helst fel på sitt hjärta, ingen kärlkramp fina provvärden. Den nya medicinen plockades bort direkt och ska återlämnas till apoteket med det snaraste. Men hur faen illa hade det här kunnat sluta, man ska inte äta hjärtmedicin med ett friskt hjärta, dos efter dos med nitro. Tacka faen för att han mådde dåligt, inget som kroppen överhuvudtaget va i behov av eller ville ha fick den. Hur illa hade detta kunnat sluta, vad sysslade kvackaren i Hofors med. Vart sopade hon upp sina diagnoser nånstans, bara tanken på vad gör mig vansinnig. Vad faen är det som händer inom vår svenska en gång så fina o trygga sjukvård ? Nu ska vi bara samla ihop oss o lämna det här, vara tacksam att det gick bra o att mannen är sig lik igen. Men undrar gör jag....vem kan man lita på? En riktigt obehaglig upplevelse och väldigt väldigt onödig.
(Idag har jag städat o tvättat.)
ha en fin kväll kråkisar, kram o kärlek oxå.......

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar