En väldigt jobbig dag idag kan jag säga, att vara stark i sin svaghet är inte lätt. Har suttit på Falu Djursjukhus hela eftermiddagen med lilla Ozzy. Han fick tid 13,30 och han fick åka i trollens bur igen. Lite jamade han men helt lugn hela resan, som kändes aldrig ta slut. Det va fasligt långt till Falun idag. Men fram kom vi till slut, lite fick vi vänta. Det kom en helt nerblodad gråhund med sin husse, vi trodde han råkat ut för når rovdjur vi. Men så va det inte visade det sig, han hade hör o häpna blivit skjuten. Va faen ser dom idioterna inte skillnad på en hund o Skogens Konung. Då ska dom ta mig faen lägga bössan på hyllan direkt. Stackars hussen han va alldeles grå i ansiktet, fatta nån idiot hade skjutit hans bästa vän, Fifaaaaaen säger jag då. Men till slut så va det Ozzys tur att komma in, Ann-Helene va på bristningsgränsen redan då. Han blev undersökt lite respekt hade dom över att han är så stor. Försökte sätta tratt på han va nu det skulle göra för nytta. Han har ju tassar o klor också. Men han va ganska medgörlig ändå, men man märker hur mycket rutin betyder. Ros Marie undersökte utan nåt till hjälp. Bara mjuka händer o rösten lugnade. För så klart han har ju ont, att dra o trycka då är inte lätt att tåla. Men det bestämdes att han skulle röntgas. Massa lugnande fick ges o han somnade, att se honom så hjälplös va nog så jobbigt för A-H o tårarna rann. Att visa sig stark o hård då va en prövning, men jag ville ju inte att hon skulle bryta ihop. På första plåtarna tyckte vet sig se nåt på höftkammen, så det blev en rtg till. Men då kunde dom inte se nåt som va fel, han hade fina höfter det som vi va så rädd skulle vara fel. En specialist har kollat plåtarna, dom kan inte se om ledband eller ligament har fått sig en törn på plåtarna. Så nu ska han bara vila o äta medicin och vi hoppas att det ska bli bra så. Vad han har gjort får vi aldrig reda på, men tanken om att syskonen har busat väger tungt. Skönt för lilla familjen att få hem sin kisse igen, om än något tilltufsad. Nu ska jag bara slappa i soffan, en tung, tuff och lång dag går mot sitt slut. Men nöjd o tacksam för hur den slutade. Hur det gick med vovven som blev skjuten vet jag inte, kan bara hoppas att han klarade sig. Njut lugnet kråkisar.
Kram o Kärlek !!!
 |
| Lilla så älskade gullhjärta.... |