Så var det dax igen då, snöfall snö, snö, snö. Nu börjar jag hata det vita pudret, jag avskyr det. Sjävklart reagerar kroppen negativt. Så alltså tillbaka på ruta ett.
Men dagen började ju så bra av att jag vaknade av att en kopp nybryggt ställdes bredvid sängen.
En puss o ett hejdå o mannen susade iväg till arbetet. Jag gjorde mig ingen direkt brådska ur den sköna sängvärmen. Trollen snusade så gott, någon av dom (Snoken) släpade timmer.
Jag kollade lite på burken innan jag klev upp o gav dom små herrarna frukost eftersom dom börjat protestera lite smått.
Jag kände mig i fin form o tänkte att jag skulle ta o städa av lite. Torkade lite fönster o förnyade med rena gardiner. Kök o rum avklarades vilket jag är mer än nöjd med.
Mannen kom hem en snabbis o gick prommisen själv, jag är ju på ettan igen. Han skulle tillbaka till jobbet o hjälpa med nån lastning. Kanske att det börjar lätta igen på den fronten, det va ju ett tag sen han jobbade över i produktionen.
Nå ja, jag är ju så duktig jag, har lite svårt att stanna när jag väl drar igång i galenskapen. Så nu har jag städat åt trollen också, dom har naturligtvis även fått vår i sina fönster.
Jag är inte glad åt mina jävla idiotryck, nu mår jag verkligen som jag förtjänar. Så min dag kommer att avslutas i soffhörnet sedan jag åter har knaprat i mig lite piller. Men är man dum så blir man straffad, bara att gilla lägret. Men vi får inte tappa hoppet om en nalkande vår, trots att det ser mer än hopplöst ut just nu. Ha en gosig kväll o krama om varandra. Sayonara.
