Och det va vi så klart oxå, i god tid. Hon hade telefontid när vi kom, så jag satt mig ner o väntade. Goofy gick runt o kollade in, och vips så stod det en liten dvärgpudelfröken framför honom. Ooooh va gla han blev, men inte hennes matte för hon hade rymt......Inte helt överens med henne lilla killen, när hon fick gå.
Ros Marie blev så glad, när hon såg att Goofy va så mycket piggare. Så han plockades upp på bordet o hon undersökte honom. Inte allt va positivt dock, hon kan inte utesluta att han haft en liten stroke. Men har heller inte sagt att det är så, men kan.....Men självklart kändes det jättejobbigt att höra, o oron tog ett fast grepp om mig igen.
Han ska fortsätta sim medicinering, och tillbaka för ett nytt prov om en månad. Men hon vill att vi har telefonkontakt igen om en vecka. Underbara människa som bryr sig så mycket om oss, gör allt för att stötta o finnas till. Hon ser hur dåligt jag mår i detta....bara hör av dig om det är nåt sa hon......
Så nu tar vi.... som man alltid ska göra ! en dag i taget o hoppas att det får vara lugnt igen.
Jag är allt annat än en datanörd, jag vill bara att det ska fungera. Men man måste visst lära sig lite nya saker med den nya laptopen. Absolut inget jag jublar över, bara accepterar om än lite motvilligt. Så nu har vi det där med bilder. Inte riktigt hemma där än, kanske aldrig blir heller. Men kör lite gamla så länge det kan jag i alla fall.....
Kram o Kärlek !!!
![]() |
| Du så älskade lilla ...... |

