Lilla älskade Goofy !!

Så jobbigt för den lilla kroppen nu, det gör riktigt ont i mammahjärtat att bara kunna stå o titta på. Det har ju tagits jättemånga prover på honom, alla va fina. Vi väntade svar på det sista som Ros Marie skulle ringa mig om igår. Nu blev det inte så, jag fick ringa direkt på morron i stället. Han va så ostadig på sina små ben, så vinglig, oron grep tag i mig med ett hårt krampaktigt grepp. Mannen utom sig av oro, så jag måste försöka dölja min. Vi har en ängel till veterinär, vi fick ju så klart komma till henne. Liten vovve viftade på svansen när han såg henne, som att han visste att hon skulle hjälpa honom. Hon undersökte honom noggrannt som alltid, han va helt lugn. Tills hon petade honom i öronen, då vart han lite missnöjd. Men inflammationen hade startat om igen, han hade ont. Goofy har alltid ända sen han var liten, haft problem med sina öron, nåt som nu blivit kroniskt tyvärr. Kan man säga öronhund då kanske.... Hans vackra ögon såg lite bättre ut, men tyvärr hade det startat en infl i ögats iris. Nu kände jag mig bara lessen, men det va inte nog. Provsvaret hade kommit på morron, han hade underfunktion på sin sköldkörtel oxå. Därför han är så vinglig o ostadig, lilla älskade pojken. Nu går som tur är allt att medicinera så det har vi börjat med. Dosen på sköldkörteln måste provas in så vi är bara i början, den kommer förmodligen att behöva ökas sa hon. Men vi är på god väg, så nu väntar o längtar jag bara efter att han ska må bättre snart. Men det är som sagt alldleles för mycket som den lilla kroppen ska brottas med, men vi gör allt för att han ska klara av det. Han äter o dricker, kissar o bajsar vilket ändå kan ses som ett gott tecken. Så tacksam att alla andra organ va fina o friska, det kommer att hjälpa honom. Vi har världens bästa veterinär, kan inte nog tacka o hylla henne. Hon finns alltid till för oss, vi kan ringa henne när som helst. Hon tänker alltid ett steg till innan hon sätter in medicin, hur det ska påverka om andra problem finns att ta hänsyn till. Kanske alla gör så, men jag känner mig trygg hos henne. Jag vet att hon verkligen gör allt för dom. Jag vet att hon kan vara brutalt ärlig, men då är det sanningen. Jag vet att hon gör allt som står i hennes makt, då känner jag mig trygg att lämna mina små i hennes vård. Hon skulle aldrig ge upp om det fanns minsta strimma av hopp. Vi är lyckliga som har henne, vi känner oss trygga. Även när allt hopp är ute, så fanns hon där med sin ärlighet o värme. Nu kämpar vi på vid sidan av Goofy, hon finns där om vi behöver. Älskade lilla Trollhjärta krya på dig nu, tillsammans är vi starka.

Kram o Kärlek !!!

Så skönt när senare på kvällen pappan kom med finaste killarna. Ett skönt avbrott att kunna lägga bort den jobbiga dagen för en stund. Tänka o prata om annat, värma bullar som snabbt försvann o fika i lugn o ro. Sånt uppskattas mycket när det känns som tuffast. Dom hade längtan till sjön, ville oxå koppla av o rensa hjärnan. Jag vet att dom jagar den otäcka stora, som dom vet att det finns flera av. Hoppas hon kan gäcka dom ett tag till, har inte riktigt smält den förra daten än. Hahaha......