Så fint på kyrkogården i kväll.

Vi väntar alltid tills mörkret lagt sig innan vi far upp o tänder ljus. Det är ju så otroligt vackert med alla ljus som brinner. Vi kom nog ovanligt sent, för vi va inte många. Men det gör alls ingenting, ljusen brinner nu. Vi la dit så fina gravsmycken, enkla gröna med några kottar. Jag tycker att det enkla är vackrast, vill inte ha en massa pynt på. Lite lessamt faktiskt, redan förra året året va en gravsten på väg att välta. Inte någon alls skillnad i år, jag trodde att den skulle va ordnad men icke. Inte vet jag vart jag ska vända mig heller, men mannen sa att han skulle fara upp o försöka rätta till den. Det är inte hos mormor o morfar, men hos en avläsen släkting. Hos mormor o morfar lutade stenen snett, ska försöka fixa den också. Vi var även till minneslunden o tände ljus, så många ljus det lyste upp hur långt som helst. Fanns nästan inte plats för vårat, men vackert är det om än väldigt sorgligt också. Det är ju våra älskade som gått ur tiden som finns där. Men skönt att ha en plats att gå till, många minnen o tankar som far igenom. En fin stund trots allt.
Kram o Kärlek !

Värsta skallebanken, man tackar så mycket.... not !!!

La huvve på kudden vid 22,30 sen minns jag inge mer förräns 07,30 i morse. Så man kan kanske påstå att jag va lite pöms, men att jag skulle bjudas skallebank va nåt jag inte önskat. Men hade nog sovit väldigt hårt kanske, nu bra igen heja ipren räddaren i nöden. Solis skiner känns härligt, en fin dag då kanske. Har inte riktigt kommit igång med dagen än (huvve), men nu ska jag starta upp. Mannen har tagit en lång prommis med trollen, men somnat har dom icke för det. Just nu knorras det om bästa platsen i soffan, vilken det nu är. Tvättis har stannat så bara att ta reda på tvätten, ska bli roligt hehe. Ikväll ska vi fara till kyrkogården o tända ljus, så klart lite sorgligt tankarna på dom som är där tränger på. Jag har min mormor o morfar där, mormor dog tidigt  jag va så liten men visst minns jag henne. Morfar va min trygghet hela min uppväxt, han ensam formade mig till den jag är idag. På både gott o ont kanske, men jag är jag o så tacksam för allt han gav mig. Saknaden efter gör ont idag när vi påminns om dom som lämnat oss. Men jag känner lugn när jag tänder det lilla ljuset hos dom, som att dom finns med mig. En fin dag önskar jag er kråkisar.
Kram o Kärlek.....