torsdag 23 september 2010

Jag känner mig så glad idag.......


Jag har ju på nära håll följt Ann-Helene o Peters resa från största förtvilan till att återigen har hittat ett lugn. Allt togs ifrån dom med ett knapptryck av en girig o elak varelse. Vad jag inte kan förstå är hur man bara kan fortsätta som om inget har hänt, dessutom tro att man fortfarande kan bete sig som en idiot. Nej min värld må vara väldigt liten då, för sånt här rymms inte i den kan jag lova. Skulle inte ens kunna räkna ut nåt så grymt, men jag är väl inte tillräckligt intelligent jag då. Men en sak vet jag med stor säkerhet, hut går hem. Aldrig att jag tror att någon ostraffat gör så här. Närå, tids nog ramlar svansen av, det ser jag fram emot. Nog prat om dårar.... För nu är team Bergström på G, dom har slitit som djur dag som natt o börjar nu närma sig målet på resan. Jag är så glad för deras skull o mycket imponerad av deras kämpaglöd. Dom reste sig på 8 och spottade i nävarna nåt som nu börjar visa resultat. Hade ett snabbt möte med min dotter i dag, hon såg så trött ut att det gjorde ont i mammahjärtat. Trött men lycklig, nu hoppas jag att dom kan stanna upp lite o vila. för det kan man göra om man har rent mjöl i påsen. Då slipper man dra i spenar om nätterna oxå. Så tacksam för alla kunder som väntat så tålmodigt på dom, och visar dom fortsatt förtroende. Jag önskar dom all lycka i framtiden. " Ni är inte ensamma, vi är många" Sayonara.