Visst är det skönt att tomtenissarna är bortplockade, men nog lämnar dom ett tomrum. Bara att komma ihåg vad som stog på platsen före verkar vara en konst. En tomte är kvar i huset, han är alltid inne hos oss. Men när julen är slut o kompisarna lämnat oss vänder han ryggen till, men jag säger alltid samma sak. Vi ses till julen igen, innan han vänder på sig... Bra så man får vara barnslig det tycker i alla fall jag som är det. Ja det mesta av dagen gick ju åt till att pyssla med dom, mat ska ju oxå fixas även om inte jag är hungrig så finns det andra. Lite damma blidde det oxå. Sen gick ju mitt jävla heta humör igång oxå. En vän till Ann-Helene har en liten pudel, så igår vid prommisen blev den överfallen av en okopplad hund. Svåra mycket smärtsamma bitsår på halsen, där det nu sitter två st dräneringsrör. Den lilla killen ligger o kvider av smärta. Det är här jag går igång o blir fullständigt rabiat. Hur jävla svårt kan det vara att koppla sin hund, är det för jobbigt att bära ett koppel i handen. Om så är fallet kan dom väl skaffa en leksakshund på hjul o dra. Som hundägare har man tagit på sig ett ansvar, då ska man fan i mig se till att följa det oxå. Hunden som bet har gjort fel, ett stort fel. Varför han anföll har jag ingen aning om, om han gjort det förr....Men i min trångsynta värld lägger jag skulden på ägaren, hade hunden varit kopplad hade detta inte hänt överhuvudtaget. Nu är det hunden som kommer att straffas, rätt eller fel ja döm själva. Men ägaren till den ligger jävligt illa till hos mig. Värker i mitt hjärta när jag hör att den lille ligger o kvider av smärta, enligt mig helt i onödan. Faaaan, koppla hundarna. Ska stänga ner nu innan jag trycker tangenterna genom bordet.
