Så fint på kyrkogården i kväll.

Vi väntar alltid tills mörkret lagt sig innan vi far upp o tänder ljus. Det är ju så otroligt vackert med alla ljus som brinner. Vi kom nog ovanligt sent, för vi va inte många. Men det gör alls ingenting, ljusen brinner nu. Vi la dit så fina gravsmycken, enkla gröna med några kottar. Jag tycker att det enkla är vackrast, vill inte ha en massa pynt på. Lite lessamt faktiskt, redan förra året året va en gravsten på väg att välta. Inte någon alls skillnad i år, jag trodde att den skulle va ordnad men icke. Inte vet jag vart jag ska vända mig heller, men mannen sa att han skulle fara upp o försöka rätta till den. Det är inte hos mormor o morfar, men hos en avläsen släkting. Hos mormor o morfar lutade stenen snett, ska försöka fixa den också. Vi var även till minneslunden o tände ljus, så många ljus det lyste upp hur långt som helst. Fanns nästan inte plats för vårat, men vackert är det om än väldigt sorgligt också. Det är ju våra älskade som gått ur tiden som finns där. Men skönt att ha en plats att gå till, många minnen o tankar som far igenom. En fin stund trots allt.
Kram o Kärlek !