Varför är det så att om man bara håller med om allt, inte har några egna åsikter. Bara följer med strömmen o tycker lika som alla andra. Om man slutar kämpa för det man själv tror på. Då verkar det som att man passar in överallt.Men....!!!! Då kommer jag aldrig att passa in, jag har åsikter tycker inte alltid lika. Säger det jag funderar på, protesterar om jag tycker/känner nåt är fel. Men konstigt nog, så är jag ingen ensam människa. Jag har vänner som repekterar o tycker om mig precis som jag är. På både gott o ont så klart, men jag är inte ensam. Jag har vänner, trots att jag är stor i "käften" ibland. Bara en fundering så här på onsdagen i sällskap med solis. Carpe Diem kråkisar......Kärlek !
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar