Jag visste väl att det skulle skrapas bilrutor i morse. Så jävla klantigt att inte ställa in i garaget, -0,6 när jag steg upp. På nollan just nu oxå, så kanske flera i morron när dagen börjar ännu tidigare. Ekonära hade besök av Veckans Affärer idag, så kul att dom uppmärksammas . Dom fotades o intervjuvades en lång stund, Lena o jag höll oss i bakgrunden. Man vill ju inte stjäla uppmärksamheten från dom, hahahahaha. När dom sent omsider pallrade sig iväg så satt vi fart igen, med frukt o grönt. Vi hade ju kommit lite efter men det reddes upp ganska fort. Sen mot hemmet o ut med trollisar, så mycket mer bjuder inte den här dagen på. Vi har ju ätit som vanligt o prommsat med trollen, inte så speciellt spännande. Jo jag har pratat med min bror, så skönt att höra hans röst o att han mår bra. Extra gla va han hade vunnit 5,500 på dagens dubbel häromdagen, så bara att gratta till det. Jag blev lite tänkande i dag, såg på fb en tjej som undrade varför man måste känna en klump i magen vid varje besök på AF. Ja det kan man ju undra, är det inte dit man ska gå om man är arbetslös. Vad är det för människor som sitter där , dom har väl ändå ett jobb som ska utföras.Det är väl nog så jobbigt att vara utan jobb, att inte nånstans se ett slut på eländet. Jag kommer så väl ihåg när jag använde mig av sjuka kassan, vilken förnedring o hur kränkt jag kände mig. Att sitta o hela tiden förklara o försvara mig ändå kändes det som att ingen lyssnade eller brydde sig. Många gånger kändes det som att dom sa hur jag mådde o hur myckat jag klarade av. Inte bara kändes i ärlighetens namn, det var så. Dom kände o visste hur det var.
Mitt onda hade plötsligt flyttat in i deras kroppar, jag bara satt där o kämpade med gråten över alla hot om vad som skulle hända om jag inte rättade in mig i ledet.Slutade alltid med att jag gick tillbaka o jobbade på som vanligt, en tid.... det funkade ju inte alls.Och så började karusellen snurra igen. Jag förstår tjejen som skrev, blir så arg. Det får inte gå till så här, men vad kan vi göra. Arbetslös eller sjuk och du är plötsligt bara en belastning för samhället, trots att vi inte bett om varken det ena eller andra. Inget är lätt...... Nu soffmys...................... Kram kråkisar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar