Här har det varit paus ett tag,men nu är jag tillbaxs. Uppe före tuppen i morse, Norpan ska hälsa på hos Ros-Marie o bjuda lite röda droppar. Alltid lite darrigt när det är dags, vill så gärna se slutet på det här. Frukost bjöds alla utom han, gissa om killen va vansinnig. Hade som tur va stängt in honom , men han hör ju hur dom knaprar. Jösses vilken cirkus lite synd om han men tom mage va beordrad då är det bara att gilla läget.Efter att dom varit ute en stund så åkte vi iväg. Det första han gjorde var att ställa sig på vågen, duktig kille. Ökat hade han oxå gjort vilket är bra, men jag fick ju öka maten lite så det är väl det som märks.Bra så. han for runt i väntrummet o när Petra kom så sprang han in men tvärvände när han hörde Ros-Marie. Hon hämtade honom o gullade lite sen va det ok att stå på bordet. Inte ett ljud som vanligt, han bara tittar på. När vi va klar så handlade jag lite, skulle baka när jag kom hem. Vilken fars, inga problem med degen den jäste så fint. Började baka ut till småbullar som jag skulle göra först. Fyller med smör o ett som jag tyckte lite konstigt vaniljsocker så stråvt. Äsch kanske kommit fukt i det va min tanke. Jag brukar aldrig äta deg, men av nån konstig anledning stoppade jag lite i mun. Va väl hungrig, stack lixom till på tungan, ingen tanke då heller. Men när alla låg på plåten, va det nåt som sa att det va fel nånstans. Började plocka undan och då ser jag vad det står på burken bakpulver inte vaniljsocker . Det va surt, burkarna hade bytt lock. Bara att lägga i sopan, ringa mannen beställa ny saffran. Har nyss blivit klar med mina bullar, en lång dag med deg. Måste erkänna, jag hade svårt själv att hålla mig för skratt. Skyller allt på Norpan, hans fel. Jag var ju orolig för provsvaret o hade tankarna på det. Men bara glädje, värdet har gått ner. Lite lägre ska det bli innan hon släpper honom, så i slutet på jan tas ett nytt blodprov. Men det går åt rätt håll om än lite sakta, med det är jag nöjd. Nu ska jag packa bullar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar