Sol o blå himmel, va jag längtar....Så känns det nu, alla dagar lika grå o mörka. Vart har lilla solgumman tagit vägen, ligger hon o latar sig bakom molnen månntro. Nu tycker jag det är mer än dags för ett byte, samma planhalva hela tiden är inte ok. Men tack o lov så håller snömannen "fan" på sig, får väl vara tacksam för det i nuläget. Dagen igår hände inte alls speciellt mycket, jo jag dansade med draken förståss. Men sen va det som att kramen med järnet glömdes bort, jag var väl inte i behov av den närheten då. Mannen försvann i ottan för att visa sig på hemmet vid natta, efter en tallrik risgrynsgröt o senare huvve på kudden så var det natt på riktigt. men snart är jouren över för den här gången, har haft lite (o) tur med snömannen. Så kärleken är inte ömsesidig mellan dom. Jag tog en långprommis i går innan mörkrets furste gjorde sitt inträde. Det var så otroligt skönt ute, inte så många minus alls. Försöket att få lite ljus känns så där, det är ju inte ljust. Men man får vara gla för det lilla. Nu ska jag dra igång den här dagen, måste fixa lite nytt java först. Annars kommer det att vara segt.... sayonara kråkisar.
1 kommentar:
Håller med. Jobbigt med mörkret men man får vara glad att det inte snöat mer. Blir så trött bara av det här gråa. Nu blir det nytt år och det går nog ganska fort till våren får vi hoppas./Kram
Skicka en kommentar