Lika fast omvänt....

Tänk ändå hur det blidde. Jag minns så väl när vi satt på jobbet ock oroade oss för att vi skulle få en grön jul. Önskade att det åtminstone skulle bli lite vitt. Herregud, titta hur den önskningen blev. Hur mycket vitt som helst, och det bara fortsätter att vräka ner. Nu önskar jag fram det gröna, men det ser hopplöst ut. Helt hopplöst. Jag ser bara en massa nya flingor som dansar ner när jag tittar ut genom fönstret. Sluuuuuta nu då.

T.o.m mannen har fått nog, deppigt värre i morse när han tittade ut. Inte nog med att han hela da'r på jobbet brottas med det vita, vid hemmet väntar nästa sväng. Det finns inte plats för mer här heller, så trååååkigt. Nog nu om detta.

Skönt att OS är slut också, kanske det går att titta på nåt annat ett tag igen. Kände i går kväll att det det va nog orkade inte se hockeymatchen hur spännande den än var. Men dom har gjort ett strålande fint OS våra stjärnor. Men måste nog ändå ge en extra kram till Anja.

Har nyss gått en ny rond med försäljaren av våran värmepump. Den har bråkat lite o han har lovat skicka en servicekille. Tror ni att det skett, närå händer inget. Men i dag va måttet rågat o Larsson på humör så nu får vi se om det händer något. Men en som aldrig tänker ge sig det är jag, så lugnast att han håller sitt löfte. Nu är jag på krigsstigen.

Har en gosig köttbit i ugnen nu, det luktar så gott. Men den får gotta till sig en stund till så blir det kanon, hoppas jag.

Nu har jag fått nån konstig tanke om att jag ska gulla med snabeldraken en stund. Inte helt klar över om jag ska sitta still eller skrida till verket. Nja lite java först kanske. Så för nu hej hej.......